Lyssna på Christian von Essens pod Heja framtiden där jag gästade och pratade om symbios.

Lyssna på Christian von Essens pod Heja framtiden där jag gästade och pratade om symbios.
Nu kommer boken Symbios som jag skrivit tillsammans med Tobias Jansson! Som vi har längtat. Det började kännas riktigt på riktigt när vi kollade på provtrycket. Nu är boken tryckt och håller i skrivande stund på att bindas. Ser fram emot att höra vad ni tycker när det är färdig.
Läs nyårshälsningen om året som gått, boken Symbios, årets tema av WIN WIN award, kampanjen REDO och tre filmtips
Ytterligare ett märkligt år är förbi. Corona, klimatmöte i Glasgow, översvämningar som spolat bort hela samhällen i Europa och skenande elpriser är några av sakerna som stuckit ut under året. När jag summerar året som gått så är det tre saker jag främst har med mig:
Klockan tickar
Klockan tickar. Vi har tillsammans satt mål om att radikalt minska våra klimatutsläpp till atmosfären, trots det fortsätter utsläppen att öka. Vi vet idag att vi redan överstigit den planetära gränsen för hur hårt tryck vi kan sätta på våra ekosystem och ändå fortsätter vi. FNs globala mål är en karta och en global målbild om vart vi behöver ha kommit gällande miljö, sociala och ekonomiska frågor till 2030. 2030 är 8 år bort. Tick tack.
Stockholm recilience center med Johan Rockström vid rodret tog för över 10 år sedan fram ramverket planetära gränser. I den populärvetenskapliga dokumentärfilmen Breaking Boundaries förklarar Rockström och Attenborough vilka de planetära gränserna är, hur vi människor påverkar dem och lyfter fram fyra områden; fasa ut fossila bränslen, äta mer plantbaserad mat, ställa om till en cirkulär ekonom och plantera träd som vi borde fokusera på för att snabbt komma tillbaka inom planetens gränser.
Min upplevelser är att medvetenheten, främst om klimatfrågan, är här. Människor jag träffar förstår, svenska nyheter berättar dagligen om frågan. Kunskapen om hur vi ska göra finns. Visst kan vi, genom samarbete och fokus lösa detta tillsammans?
Resurser
Under året som gått har jag och Tobias Jansson skrivit klart manuset till vår bok Symbios som kommer ut i början av 2022. Det har varit otroligt spännande och givande att få dyka ner på djupet kring området industriell symbios genom att läsa många forskningsrapporter och intervjua flera av de ledande personerna och företagen på området.
Vi beskriver ofta dagens linjära system som ett flöde med stegen uttag, produktion och konsumtion där vi extraherar råvaror från vår planet, tillverkar saker som vi sedan använder och kastar bort. Cirkulär ekonomi är en vision om ett samhälle där material används om och om igen likt kretsloppet i naturen och är ett alternativ till dagens linjära system. Många satsningar sker för att främja en omställningen till en cirkulär ekonomi. Men stor fokus ligger på att cirkulera produkter genom materialval, högre kvalité och förlänga produkternas livslängd på olika sätt. Cirkulära produkter är superbra då det framöver kan minska den stora belastningen på planeten som uttag och produktion har. Samtidigt behöver de cirkulära produkterna ersätta en stor del av dagens linjära konsumtion för att verkligen skapa impact. Där är vi inte idag. Med en tickande klocka och stora behov att radikalt minska både klimatutsläpp, trycket på våra ekosystem för att nämna ett par miljöaspekter så vill jag presentera en doldis inom cirkulär ekonomi – att cirkulera allt det avfall och överskott som blir till i framställningen av våra produkter, så kallad industriell symbios. Avfall och överskott från en process kan användas igen i en annan process och snabbt ersätta stora volymer av jungfruliga råvaror, vatten och energi. En metod som känns logisk att fokusera på de kommande åren då industriell symbios har potentialen att radikalt minska miljöpåverkan utan att ställa om företagens kärnaffär eller ändrar kundernas beteenden.
Att resurser är en av våra stora utmaningar har på många sätt varit tydligt under 2021. Corona, störningar i vårt globala logistiksystem, geopolitik och brist har gjort att allt från halvledare, papper, trä, bomull, el och drivmedel ökat i kostnad, och från och till i olika delar av världen varit bristvaror. Debatten om vår svenska råvara skogen har också börjat höras högre genom exempelvis SVT:s dokumentärserie Slaget om skogen. Minskad tillgång på råvaror, en ökande debatt om hur mycket råvaror (ändliga och förnyelsebara) som vi kan plocka ut på ett hållbart sätt och ökade råvarupriser är sannolikt här för att stanna. Det som är spännande är hur många cirkulära affärsmodeller nu gått från att ”vara lönsamma i framtiden” till att redan nu vara en bättre affär än den linjära. Kommer detta innebära fler cirkulära affärsmodeller ser dagens ljus 2022 så som industriella symbioser och cirkulära produkter genom exempelvis tjänstefieringar och försäljning av begagnade produkter? Min spaning är att det redan börjat hända med den stora ökning av exempelvis bilpooler där allt från nya aktörer som Heap och Green mobility tar plats i våra städer till att bilföretagen själva vill ha en roll i erbjudandet av bil som tjänst där Volvos bilpool M nu har konkurrens från Toyotas bilpool Kinto.
Min bonuslillebror
Sist så har 2021 handlat mycket om de över femtusen ungdomar, där min bonuslillebror varit en, som har tillfälligt uppehållstillstånd via Nya gymnasielagen och behövde få en fast anställning sex månader efter att de gått ut gymnasiet. Jag är så otroligt tacksam för alla de hjältar runt om i Sverige som gjort att som idag har över 1600 av dessa ungdomar lyckats få permanent uppehållstillstånd och många har lyckas få ett jobb och väntar på besked från Migrationsverket.
Jag vill tacka mina kollegor Ola och Carl-Johan extra som gjorde det möjligt att anställa just min bonuslillebror som räddat hans liv och gett honom en chans att skapa ett värdigt liv här i Sverige. Jag vill också tacka IKEA, Manpower, Nordisk kompetens och alla som engagerat sig i kampanjen REDO för allt ert engagemang, medmänsklighet och bidrag till att ta vara på dessa ungdomars potential och ge Sverige en chans att få svensktalande och utbildad arbetskraft. WIN WIN WIN!
Läs om mina summeringar av tidigare år – 2020, 2019 och 2018
Som WIN WIN awards juryordförande är jag superglad och förväntansfull inför 2022 års tema. Vi är idag medvetna om matens stora miljöpåverkan. En megatrend är att öka den blå maten. Men är den och kan vi göra den hållbar?
Så här summerade vi i juryn motiveringen för temat:
Matproduktionen i världen står idag för drygt en fjärdedel av alla växthusgaser och är den primära orsaken till förlust av biologisk mångfald, avskogning och hotade fiskbestånd. Produktionen av rött kött utgör ett stort problem och måste minska.
FN förutspår att den globala matproduktionen behöver öka med 70 procent till år 2050. Dessutom kommer stigande inkomster och ändrade matvanor leda till större efterfrågan på näringsriktig mat.
För att lösa framtidens matförsörjning behöver vi ta itu med de möjligheter – och utmaningar – som blå och gröna livsmedel ger.
Akvakultur, alltså odling av vattenlevande djur och växter som fiskar, musslor, kräftdjur och alger, är enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO nödvändig för att klara att tillgodose näringsbehovet hos världens snabbt växande befolkning. Akvakultur ökar redan snabbt, och uppskattningsvis tre miljarder människor får idag minst 20 procent av sina nödvändiga näringsämnen från sjömat. Jämfört med till exempel rött kött har sjömat oftast stora fördelar ifråga om såväl hälsa som miljö.
FAO:s strategiska plan för 2022-2031 har som ambition att stödja tillväxten inom global akvakultur med 35-40 % till 2030.
Men dagens odling av fisk och skaldjur är långt ifrån absolut hållbar, och problem som övergödning och markförstöring behöver åtgärdas. Många av produktionsmetoderna inom akvakultur är fortfarande under utveckling, och därför finns stora möjligheter att påverka sektorn mot mer hållbara akvatiska produktionssystem.
Innovativa sjömatsprodukter, mer hållbara foder och odlingsmetoder är några exempel på områden där juryn för WIN WIN Gothenburg Sustainability Award ser möjliga pristagare.
Men vi letar efter fler!
Nu har du möjligheten att nominera en person eller organisation vars initiation inom akvakultur kan bidra till ökad effektivitet och hållbarhet, och därigenom också till något eller flera av FN:s globala mål.
Den eller de som nomineras ska ha skapat förändring till inspiration för andra, och visat vad som är såväl nödvändigt, som möjligt att göra.
Varmt välkommen med din nominering!
Läs mer och nominera senast 16 januari 2022.
Läs sommarhälsningen där jag summerar våren och delar nyheten om boken Symbios, WIN WIN awards vinnare 2021, uppdateringar om från kampanjen REDO och två verktyg.
I början av 2020 var jag en av initiativtagarna till kampanjen REDO.
I skrivande stund har 517 ungdomar fått permanent uppehållstillstånd genom att alla hjältar runt om i Sverige har stöttat och anställt dem. Stort hurra för detta! Tillsammans skapar vi ett mänskligt och logiskt samhälle där människors resurser tas till vara!
Tills i december i år behöver flera tusen ungdomar en tillsvidareanställning för att efter sex år i Sverige, med en svensk gymnasieutbildning och med de flesta utbildare inom bristyrken. Nu hjälps vi år för att skapa win-win-win genom att anställa dem! Win för företaget som får en otroligt motiverad medarbetare, win för samhället som efter att ha investerat i dessa ungdomar i sex år nu får skatteintäkter och en medborgare som bidrar och win för ungdomarna som får stanna i Sverige och får en trygghet.
2021 år tema är antikorruption. Jag och kollegorna i WIN WIN Gothenburg awards jury har i 20 år gett priset till olika personer och organisationer som visar vad som är möjligt och de positiva initiativ vi gör för att skapa en hållbar framtid. Men i år ställde vi oss frågan ”vad stoppar en hållbar utveckling”?
En av de viktigaste faktorerna som motverkar en hållbar utveckling globalt är korruption. Korruption kan ses som ”missbruk av anförtrodd makt för egen vinning” och tar sig en rad uttryck; allt från mutor som gör att lagar inte efterlevs till ekonomiska satsningar på miljö- och hållbarhetsprojekt som istället hamnar i beslutsfattares fickor.
I länder med utbredd korruption får medborgare ofta betala för att få tillgång till nödvändig sjukvård som egentligen ska vara kostnadsfri. Viktiga mediciner säljs på svarta marknaden och främst de som redan har mest pengar eller personer med bäst kontakter får de mest inflytelserika jobben. Korruption drabbar alltså de mest utsatta hårdast.
Korruption leder även till en sämre miljö, eftersom storskaliga mutor gör det möjligt för mäktiga aktörer att skaffa sig politiskt inflytande och på så sätt kan undvika gällande miljölagar. Men även korruption i en mindre skala leder till att lagar och regler blir tandlösa i praktiken.
Forskarsamhället tillsammans med organisationer såsom FN och Världsbanken är överens om att de samhälleliga kostnaderna för världens all korruption är enorma, även om det är mycket svårt att sätta en siffra på de exakta kostnaderna. Men försök görs. Till exempel uppskattade Interpol nyligen att vi årligen förlorar naturresurser till minst ett värde av över hundra miljarder dollar som följd av olika korruptionsrelaterade aktiviteter. Detta är samtidigt bara toppen av ett isberg – de totala samhällskostnaderna är egentligen långt mycket större. Att bekämpa korruption är alltså ett nödvändigt villkor för en mer hållbar utveckling. Eller för att citera Delia Ferreira Rubio, ordförande för Transparency International:
”Vi måste ta itu med korruptionens frätande effekter för att ha något hopp om att uppnå de globala målen för hållbar utveckling”.
Årets pristagare
Johannes Stefansson är visselblåsaren som avslöjade ’The Fishrot Files’, korruptionsskandalen med rötter i Island och Namibia. Stefansson har visat på stort mod genom att lämna sin post som ledare för fiskeföretaget Samherjis verksamhet i Namibia i protest mot hur det isländska företaget gav pengar under bordet i utbyte mot fiskekvoter. Gärningen visar på vikten av att enskilda personer i näringslivet vågar ta ställning mot maktmissbruk och korruption.
Läs mer om 2021 års tema och pristagare
Läs en av många engelska artiklar
Läs en av många svenska artiklar
Cirkulär Business Model Canvas är designad som ett verktyg som styr användaren mot att tänka cirkulärt och utveckla cirkulära affärsmodeller.
Den ursprungliga Business Model Canvas är ett strategiskt verktyg för affärsutveckling som gör det möjligt att beskriva, utmana, innovera och skruva på en affärsmodell på ett lättöverskådligt sätt.
Kalundborg symbios har tagit fram ett verktyg för att kartlägga möjlig resurs-samverkan genom industriell symbios.
Läs mer om verktyget på Kalundborgs symbios hemsida (screening tool)