2021 år tema är antikorruption. Jag och kollegorna i WIN WIN Gothenburg awards jury har i 20 år gett priset till olika personer och organisationer som visar vad som är möjligt och de positiva initiativ vi gör för att skapa en hållbar framtid. Men i år ställde vi oss frågan ”vad stoppar en hållbar utveckling”?
En av de viktigaste faktorerna som motverkar en hållbar utveckling globalt är korruption. Korruption kan ses som ”missbruk av anförtrodd makt för egen vinning” och tar sig en rad uttryck; allt från mutor som gör att lagar inte efterlevs till ekonomiska satsningar på miljö- och hållbarhetsprojekt som istället hamnar i beslutsfattares fickor.
I länder med utbredd korruption får medborgare ofta betala för att få tillgång till nödvändig sjukvård som egentligen ska vara kostnadsfri. Viktiga mediciner säljs på svarta marknaden och främst de som redan har mest pengar eller personer med bäst kontakter får de mest inflytelserika jobben. Korruption drabbar alltså de mest utsatta hårdast.
Korruption leder även till en sämre miljö, eftersom storskaliga mutor gör det möjligt för mäktiga aktörer att skaffa sig politiskt inflytande och på så sätt kan undvika gällande miljölagar. Men även korruption i en mindre skala leder till att lagar och regler blir tandlösa i praktiken.
Forskarsamhället tillsammans med organisationer såsom FN och Världsbanken är överens om att de samhälleliga kostnaderna för världens all korruption är enorma, även om det är mycket svårt att sätta en siffra på de exakta kostnaderna. Men försök görs. Till exempel uppskattade Interpol nyligen att vi årligen förlorar naturresurser till minst ett värde av över hundra miljarder dollar som följd av olika korruptionsrelaterade aktiviteter. Detta är samtidigt bara toppen av ett isberg – de totala samhällskostnaderna är egentligen långt mycket större. Att bekämpa korruption är alltså ett nödvändigt villkor för en mer hållbar utveckling. Eller för att citera Delia Ferreira Rubio, ordförande för Transparency International:
”Vi måste ta itu med korruptionens frätande effekter för att ha något hopp om att uppnå de globala målen för hållbar utveckling”.
Årets pristagare
Johannes Stefansson är visselblåsaren som avslöjade ’The Fishrot Files’, korruptionsskandalen med rötter i Island och Namibia. Stefansson har visat på stort mod genom att lämna sin post som ledare för fiskeföretaget Samherjis verksamhet i Namibia i protest mot hur det isländska företaget gav pengar under bordet i utbyte mot fiskekvoter. Gärningen visar på vikten av att enskilda personer i näringslivet vågar ta ställning mot maktmissbruk och korruption.
Läs mer om 2021 års tema och pristagare
Läs en av många engelska artiklar
Läs en av många svenska artiklar