Nyheter

Biologisk mångfald är alla de växer och djur som tillsammans skapar det komplexa system som vår planet består av. Av de 8 miljoner arter som finns på jorden är 1 miljon utrotningshotade och enorma mängder arter har utrotats av oss människor.

Det är roligt att berätta att detta års pris går till den internationella forskningspanelen IPBES för sitt otroliga arbete att lyfta biologisk mångfald på den internationella arenan. Genom sin rapport 2019 lyftes frågan upp på den nivå som krävs för att vi tillsammans ska kunna göra något åt denna ödesfråga.

Läs mer om IPBES

Läs artikel i SVT

Under året med temat biologisk mångfald har jag, som en i Win win awards jury, lärt mig mycket om biologisk mångfald. Till exempel att de största drivkrafterna till att arter minskar och dör ut är vår produktion av mat och brukande av skog. Så det största vi kan göra som privatpersoner är att att köpa ekologiskt och hållbart producerad mat.

Det andra som varit en ny insikt för mig är att ska vi bevara vår biologiska mångfald handlar det inte om att göra något ”bra” utan vi måste sluta eller drastiskt minska dåliga saker. Sluta använda bekämpningsmedel på våra åkrar, sluta odla i monokultur, sluta fiska ut våra hav.

Sist så har jag tänkt mycket kring varför vi ska bevara biologisk mångfald? För att vi som människor ska överleva? För vi behöver naturen för att kunna andas, få mat, virke, kläder osv. Eller har vi en skyldighet att inte döda arter för att de har ett värde i sig själv?

Läs mer om juryn för win win award

ECG-boklsutet är ett verktyg för företag och organisationer att mäta sitt hållbarhetsarbete.

Läs mer om ECG-bokslutet

Nu finns en guide för hur ECG-bokslutet kan stötta din organisation att arbeta mot och mäta de Globala målen.

Läs mer om guiden och ladda ner den här

IKEA testade under ett år att odla sallad i containrar utanför Malmös och Helsingborgs IKEA-varuhus med goda resultat. Emma och kollegorna på Coest är med i arbetsgruppen som tittar på hur odlingen kan hjälpa IKEA att producera sin egen sallad på ett hållbart sätt.

Läs om första testen här

Läs nyhetsbrevet om året som gått 2019. Biologisk mångfald, metod för att analysera potentialen för cirkulär ekonomi, GP artikel och ECG handboken på svenska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Störst inspiration under 2019 har jag haft från mat. Det blir bara tydligare och tydligare för mig hur viktigt mat är för vår omställning till ett hållbart samhälle. Förutom att mat står för ca 25 % av vår globala klimatpåverkan och räknar man med transporter och förädling av mat så är det upp mot 1/3. Utöver det är vår djurhållning, matproduktion och skogsbruk de största anledningarna till att vi förstör planetens biologiska mångfald. Tre saker kring vårt matsystem som jag tänkt extra mycket kring under året som gått:

• Regenerativt jordbruk – Idag producerar vi mat på ett sätt som skapar klimatpåverkan, övergödning, kräver konstgödsel (som delvis är en ändlig resurs, till liten del produceras i Europa och har en stor miljöpåverkan), utarmar våra jordar, kräver och smutsar ner stora mängder vatten och sprider stora mänger kemikalier. Ofta hamnar argumentationen kring matproduktion kring för eller emot ekologiskt, vilket jag tycker är helt fel fråga att ställa sig. Frågan är:
  ”Hur ska vi försörja 10 miljarder människor med näringsrik mat inom planetens gränser?”
  Hur skulle ett jordbruk ser ut som bygger jordar, binder koldioxid, renar vatten osv? Det är en fråga som fler och fler företag och personer ställer sig runt om på jorden och jag arbetar med tillsammans med en av Coests kunder just nu.

• Offer eller bov – Under ett samtal i börjar av 2019 sa en klok vän till mig att våra jordbrukare idag är lika mycket offer som kolarbetarna i USA. Vi köper deras produkter, de är djupt investerade i dagens system och samtidigt så säger vi att det är deras fel att maten har så stor miljöpåverkan. Hur skulle dialogen med våra jordbrukare se ut om vi likt Food for Progress hade ”icke-polarisering” som en av våra värderingar? Om vi som samhälle skulle sluta säga till våra jordbrukare att lösningen för att vara lönsam är att skapa större jordbruk och istället ha 20 exempel på lönsamma och hållbara matproduktionskoncept för vårt svenska klimat. Hur hade de sett ut? Kanske finns det inga fullt ut färdiga svar på denna fråga men företag som Wapnö (som istället för att bara ha kor har skapat ett cirkulärt system på sin gård), Musselfeed (som tar musslor som inte hamnar på tallriken och skapar foder till djur, kryddor till vår matlagning och näringstillskott till människor), Gårdsfisk (som ger bönder en möjlighet att få gratis gödsel (från fiskavföring) för sina åkrar tillsammans med en garanterad försäljning av fisken om de odlar ex. i en befintlig lada) eller de andelsjordbruk som börjar komma till Sverige nu där man tar bort alla de mellanhänder som finns mellan producent och konsument och delar risken med jordbrukaren genom att köpa en andel av skörden i förväg. Jag har under året som gått köpte andelar i Lilla Jordbruket)

• Matsvinn – Under 2019 så har många aktörer från städer, EU och företag lyft frågan om matsvinn. Vi slänger globalt idag över 1/3 av all mat som tillverkas. Siffran är högre i rika länder som Sverige och den största mängden slängs i våra hem. Matsvinn är en fråga som vi alla kan arbeta för att minska! Att minska matsvinnet för ett företag går hand i hand med kostnadsbesparingar. Ett exempel är IKEAs som infört vågar i restaurangerna som väger och på ett pedagogiskt sätt visar personalen vad som slängs. Hitills har IKEAs matsvinn minskat med nästan 40%.
  Win win award prisade under 2019 Arash Derambarsh för sitt arbete att instifta en lag i Frankrike som förbjuder mataffärer att slänga ätbar mat, gör det obligatoriskt för alla restauranger att tillhandahålla doggy bags och gör kunskap om matsvinn till ett obligatoriskt inslag i skolan.
  Ett annat inspirerande exempel är Göteborgs stad som genom utbildning av personal och elever, arbete med nudging (mindre tallrikar, ta bort brickor, ändrat ordningen på maten i bufféer och på andra sätt att hjälpt de som äter i stadens bespisningar att skapa mindre matavfall) har halverat matavfallet.

Det är roligt att blicka tillbaka på året som gått. För ett år sedan summerade jag 2018.

2020 års tema för WIN WIN Gothenburg sustainability award är Biologisk mångfald. Biologisk mångfald är enligt Stockholms reciliens center en av de planetära gränserna som vi överstigit. Det är en förutsättning för mänskligt liv på jorden och en komplex fråga som ofta faller mellan beslutsfattares stolar.

Fram till 18 januari 2020  kan du vara med och nominera en person eller organisation som du tycker har bidragit till att göra verklig skillnad inom området biologisk mångfald. Nominera här

Emma är ordförande i WIN WIN awards jury som tillsammans utser tema och pristagare som varje år vinner 1 miljon kronor.

Läs mer om temat Biologisk mångfald på Göteborgs center för biologisk mångfald som i år är WIN WIN awards expertrådgivare.

Under flera workshops under året har Emma använt den enkla input-output metoden. metoden ger företag ett verktyg att påbörja en nulägesanalys över möjligheter att gå mot en cirkulär ekonomi. Input-output metoden används bland annat av Zeri insitute.

Exempelvis besökte Emma projektet Cirkulär ekonomi i Småland och Stadslandet Göteborg.

MATIX, ett masterprogram inom management och entreprenörskap , är ett spännande program på Handelshögskolan i Göteborg. Här väljs eleverna noga ut genom intervjuer och matchas mot ett tillväxtbolag som de följer under utbildningen. Genom den nära kopplingen till verkligheten får eleverna en inspirerande blandning av teori och praktik. Det är också en möjlighet för ett företag att få en ung persons ögon och perspektiv på bolagets verksamhet.

Emma har under flera år besökt MATIX-eleverna som gästföreläsare och föreläst och workshopat kring hållbart företagande.

Läs mer om MATIX på deras hemsida

Under hösten har ECG-Sverige översatt ECG-handboken 5.0 till svenska.

Läs mer om översättaren Emmelie

Läs mer om handboken på ECG Sveriges hemsida

Läs Emmas summering av verktyget

Läs artikeln på GP.se