Störst inspiration under 2019 har jag haft från mat. Det blir bara tydligare och tydligare för mig hur viktigt mat är för vår omställning till ett hållbart samhälle. Förutom att mat står för ca 25 % av vår globala klimatpåverkan och räknar man med transporter och förädling av mat så är det upp mot 1/3. Utöver det är vår djurhållning, matproduktion och skogsbruk de största anledningarna till att vi förstör planetens biologiska mångfald. Tre saker kring vårt matsystem som jag tänkt extra mycket kring under året som gått:
- Regenerativt jordbruk – Idag producerar vi mat på ett sätt som skapar klimatpåverkan, övergödning, kräver konstgödsel (som delvis är en ändlig resurs, till liten del produceras i Europa och har en stor miljöpåverkan), utarmar våra jordar, kräver och smutsar ner stora mängder vatten och sprider stora mänger kemikalier. Ofta hamnar argumentationen kring matproduktion kring för eller emot ekologiskt, vilket jag tycker är helt fel fråga att ställa sig. Frågan är:
”Hur ska vi försörja 10 miljarder människor med näringsrik mat inom planetens gränser?”
Hur skulle ett jordbruk ser ut som bygger jordar, binder koldioxid, renar vatten osv? Det är en fråga som fler och fler företag och personer ställer sig runt om på jorden och jag arbetar med tillsammans med en av Coests kunder just nu.
- Offer eller bov – Under ett samtal i börjar av 2019 sa en klok vän till mig att våra jordbrukare idag är lika mycket offer som kolarbetarna i USA. Vi köper deras produkter, de är djupt investerade i dagens system och samtidigt så säger vi att det är deras fel att maten har så stor miljöpåverkan. Hur skulle dialogen med våra jordbrukare se ut om vi likt Food for Progress hade ”icke-polarisering” som en av våra värderingar? Om vi som samhälle skulle sluta säga till våra jordbrukare att lösningen för att vara lönsam är att skapa större jordbruk och istället ha 20 exempel på lönsamma och hållbara matproduktionskoncept för vårt svenska klimat. Hur hade de sett ut? Kanske finns det inga fullt ut färdiga svar på denna fråga men företag som Wapnö (som istället för att bara ha kor har skapat ett cirkulärt system på sin gård), Musselfeed (som tar musslor som inte hamnar på tallriken och skapar foder till djur, kryddor till vår matlagning och näringstillskott till människor), Gårdsfisk (som ger bönder en möjlighet att få gratis gödsel (från fiskavföring) för sina åkrar tillsammans med en garanterad försäljning av fisken om de odlar ex. i en befintlig lada) eller de andelsjordbruk som börjar komma till Sverige nu där man tar bort alla de mellanhänder som finns mellan producent och konsument och delar risken med jordbrukaren genom att köpa en andel av skörden i förväg. Jag har under året som gått köpte andelar i Lilla Jordbruket)
- Matsvinn – Under 2019 så har många aktörer från städer, EU och företag lyft frågan om matsvinn. Vi slänger globalt idag över 1/3 av all mat som tillverkas. Siffran är högre i rika länder som Sverige och den största mängden slängs i våra hem. Matsvinn är en fråga som vi alla kan arbeta för att minska! Att minska matsvinnet för ett företag går hand i hand med kostnadsbesparingar. Ett exempel är IKEAs som infört vågar i restaurangerna som väger och på ett pedagogiskt sätt visar personalen vad som slängs. Hitills har IKEAs matsvinn minskat med nästan 40%.
Win win award prisade under 2019 Arash Derambarsh för sitt arbete att instifta en lag i Frankrike som förbjuder mataffärer att slänga ätbar mat, gör det obligatoriskt för alla restauranger att tillhandahålla doggy bags och gör kunskap om matsvinn till ett obligatoriskt inslag i skolan.
Ett annat inspirerande exempel är Göteborgs stad som genom utbildning av personal och elever, arbete med nudging (mindre tallrikar, ta bort brickor, ändrat ordningen på maten i bufféer och på andra sätt att hjälpt de som äter i stadens bespisningar att skapa mindre matavfall) har halverat matavfallet.
Det är roligt att blicka tillbaka på året som gått. För ett år sedan summerade jag 2018.