Ytterligare ett märkligt år är förbi. Corona, klimatmöte i Glasgow, översvämningar som spolat bort hela samhällen i Europa och skenande elpriser är några av sakerna som stuckit ut under året. När jag summerar året som gått så är det tre saker jag främst har med mig:
Klockan tickar
Klockan tickar. Vi har tillsammans satt mål om att radikalt minska våra klimatutsläpp till atmosfären, trots det fortsätter utsläppen att öka. Vi vet idag att vi redan överstigit den planetära gränsen för hur hårt tryck vi kan sätta på våra ekosystem och ändå fortsätter vi. FNs globala mål är en karta och en global målbild om vart vi behöver ha kommit gällande miljö, sociala och ekonomiska frågor till 2030. 2030 är 8 år bort. Tick tack.
Stockholm recilience center med Johan Rockström vid rodret tog för över 10 år sedan fram ramverket planetära gränser. I den populärvetenskapliga dokumentärfilmen Breaking Boundaries förklarar Rockström och Attenborough vilka de planetära gränserna är, hur vi människor påverkar dem och lyfter fram fyra områden; fasa ut fossila bränslen, äta mer plantbaserad mat, ställa om till en cirkulär ekonom och plantera träd som vi borde fokusera på för att snabbt komma tillbaka inom planetens gränser.
Min upplevelser är att medvetenheten, främst om klimatfrågan, är här. Människor jag träffar förstår, svenska nyheter berättar dagligen om frågan. Kunskapen om hur vi ska göra finns. Visst kan vi, genom samarbete och fokus lösa detta tillsammans?
Resurser
Under året som gått har jag och Tobias Jansson skrivit klart manuset till vår bok Symbios som kommer ut i början av 2022. Det har varit otroligt spännande och givande att få dyka ner på djupet kring området industriell symbios genom att läsa många forskningsrapporter och intervjua flera av de ledande personerna och företagen på området.
Vi beskriver ofta dagens linjära system som ett flöde med stegen uttag, produktion och konsumtion där vi extraherar råvaror från vår planet, tillverkar saker som vi sedan använder och kastar bort. Cirkulär ekonomi är en vision om ett samhälle där material används om och om igen likt kretsloppet i naturen och är ett alternativ till dagens linjära system. Många satsningar sker för att främja en omställningen till en cirkulär ekonomi. Men stor fokus ligger på att cirkulera produkter genom materialval, högre kvalité och förlänga produkternas livslängd på olika sätt. Cirkulära produkter är superbra då det framöver kan minska den stora belastningen på planeten som uttag och produktion har. Samtidigt behöver de cirkulära produkterna ersätta en stor del av dagens linjära konsumtion för att verkligen skapa impact. Där är vi inte idag. Med en tickande klocka och stora behov att radikalt minska både klimatutsläpp, trycket på våra ekosystem för att nämna ett par miljöaspekter så vill jag presentera en doldis inom cirkulär ekonomi – att cirkulera allt det avfall och överskott som blir till i framställningen av våra produkter, så kallad industriell symbios. Avfall och överskott från en process kan användas igen i en annan process och snabbt ersätta stora volymer av jungfruliga råvaror, vatten och energi. En metod som känns logisk att fokusera på de kommande åren då industriell symbios har potentialen att radikalt minska miljöpåverkan utan att ställa om företagens kärnaffär eller ändrar kundernas beteenden.
Att resurser är en av våra stora utmaningar har på många sätt varit tydligt under 2021. Corona, störningar i vårt globala logistiksystem, geopolitik och brist har gjort att allt från halvledare, papper, trä, bomull, el och drivmedel ökat i kostnad, och från och till i olika delar av världen varit bristvaror. Debatten om vår svenska råvara skogen har också börjat höras högre genom exempelvis SVT:s dokumentärserie Slaget om skogen. Minskad tillgång på råvaror, en ökande debatt om hur mycket råvaror (ändliga och förnyelsebara) som vi kan plocka ut på ett hållbart sätt och ökade råvarupriser är sannolikt här för att stanna. Det som är spännande är hur många cirkulära affärsmodeller nu gått från att ”vara lönsamma i framtiden” till att redan nu vara en bättre affär än den linjära. Kommer detta innebära fler cirkulära affärsmodeller ser dagens ljus 2022 så som industriella symbioser och cirkulära produkter genom exempelvis tjänstefieringar och försäljning av begagnade produkter? Min spaning är att det redan börjat hända med den stora ökning av exempelvis bilpooler där allt från nya aktörer som Heap och Green mobility tar plats i våra städer till att bilföretagen själva vill ha en roll i erbjudandet av bil som tjänst där Volvos bilpool M nu har konkurrens från Toyotas bilpool Kinto.
Min bonuslillebror
Sist så har 2021 handlat mycket om de över femtusen ungdomar, där min bonuslillebror varit en, som har tillfälligt uppehållstillstånd via Nya gymnasielagen och behövde få en fast anställning sex månader efter att de gått ut gymnasiet. Jag är så otroligt tacksam för alla de hjältar runt om i Sverige som gjort att som idag har över 1600 av dessa ungdomar lyckats få permanent uppehållstillstånd och många har lyckas få ett jobb och väntar på besked från Migrationsverket.
Jag vill tacka mina kollegor Ola och Carl-Johan extra som gjorde det möjligt att anställa just min bonuslillebror som räddat hans liv och gett honom en chans att skapa ett värdigt liv här i Sverige. Jag vill också tacka IKEA, Manpower, Nordisk kompetens och alla som engagerat sig i kampanjen REDO för allt ert engagemang, medmänsklighet och bidrag till att ta vara på dessa ungdomars potential och ge Sverige en chans att få svensktalande och utbildad arbetskraft. WIN WIN WIN!
Läs om mina summeringar av tidigare år – 2020, 2019 och 2018