Jag och Tobias Jansson har ett skrivprojekt om industriell symbios. Andra texten är ett blogginlägg om symbios och energi.

Bild: Shane Rounce via Unsplash
Jag och Tobias Jansson har ett skrivprojekt om industriell symbios. Andra texten är ett blogginlägg om symbios och energi.
Bild: Shane Rounce via Unsplash
Läs nyårshälsningen där jag summerar året som gått, delar tankar om att cirkulera vatten, Sveriges strategi för en cirkulär ekonomi, årets tema för WIN WIN award och en sång till alla er som försöker göra världen bättre.
För 10 år sedan gick jag en kurs för en man som heter Geoff Lawton. Ha sa ”världen blir bättre och bättre och sämre och sämre samtidigt”. Och så skulle jag vilja summera 2020. Ska jag vara positiv kan jag välja att tro att vi är vid en tippingpoint.
Det offentliga samtalet har tydligt tagit fart. Från att jag upplevde att man för ett år sedan knappt nämnde miljöfrågor på nyheter och i våra stora medier är numera frågan ett dagligt förekommande ämne. Särskilt klimatfrågan tar nu plats.
Vi ser också att ett stort antal aktörer sätter mätbara tydliga mål. EU arbetar på sina skärpta klimatmål, många länder har under 2020 satt klimatmål och i näringslivet blir det mer och mer aktuellt att sätta tydliga mål. Något som tagit fart under året är Sience based targets. Ett ramverk för att företag ska kunna sätta vetenskapligt förankrade mål för att göra sin del för att tillsammans nå Parisavtalet. Ett liknande ramverk utvecklas just nu för biologisk mångfald, även om det kommer bli mer komplext.
Trots att vi pratar mer om våra miljöutmaningar och börjar sätta mål och mäta har vi fortfarande en negativ utveckling. Vi är långt ifrån att komma ner till de nivåer av negativ påverkan på vår planet att vi agerar inom planetens gränser när det gäller växthusutsläpp, negativ påverkan på biologisk mångfald och övergödning för att nämna de största. Det som 2020 också visat är att effekterna, av den negativa påverkan vi haft hittills på vår planet, är starkare och går snabbare än vad vi trott. Ett exempel på det är att 2020 var det varmaste året i Sverige under modern tid.
Sedan går det väl inte att summera 2020 utan att nämna covid-19. Viruset som fick oss alla att utmana så mycket av hur vi brukar leva och göra. Många av oss har börja arbeta hemifrån, resa kollektivt har minskat till förmån för både cykel och bil och under Back Friday handlade även pensionärerna på nätet. Så visst kan vi som samhälle byta beteenden fort om vi tvingas.
Samtidigt har jag undrat mycket om den nationella protektionism som blivit så tydlig med covid-19 är ett smakprov på hur vi kommer att agera i framtida utmaningar som resursbrist, klimatförändringarnas effekter, de stora utmaningarna kring biologisk mångfald eller kanske antibiotiskaresistens? Är det ett ok beteende för utvecklade länders underrättelsetjänst att beslagta sjukvårdsmaterial vid gränsen då det är brist? Är det ok att Sverige och Europa köper upp mer vaccin än vad vi behöver medan Afrikanska länder tros få vaccin framåt 2023?
Pandemin har visat oss att vårt samhälle är sårbart men också vilken förmåga vi har att möta utmaningar. Resurserna finns om vi väljer att prioritera det. Samtidigt är frågan både om pandemin och om våra miljöutmaningar komplexa. Vi kommer inte lösa dem bara med teknik till exempel fungerar inte ett vaccin om människor inte vill vaccinera sig. Är det värt att minska klimatförändringarna på bekostnad av andra människors möjlighet att ta sig ur fattigdom? Att fortsätta att föra en dialog där alla dessa perspektiv nöts och blöts och fortsätta att utmana oss att som människor och företag ha personer med olika bakgrund, kunskap och perspektiv i rummet är avgörande för att vi ska lyckas hela vägen.
Så om vi nu är vid en tippingpoint så är vi nära nerförsbacke. Ökad medvetenhet, ökad vilja att agera, mäta och följa upp hållbarhetsfrågan gör att vi verkligen har förutsättningar för att lägga in växeln och gasa. Nu är det upp till oss som företag och medmänniskor. Och låt oss påminna varandra under resans gång att ta hand om varandra såväl kollegor, medmänniskor vi möter, landsmän och våra världsmedmänniskor.
Unionen skriver om industriell symbios och intervjuade Emma och Peter Carlsson från Sotenäs kommun
Under hösten 2020 har jag och Tobias Jansson börjat ett skrivprojekt kring industriell symbios. Först ut är ett blogginlägg om symbios och vatten.
Fotografier från ovan Mariusz Prusaczyk via Pixabay
Här är några tips på de källor vi läste/ lyssnade på i arbetet med blogginlägget som kanske intresserad dig?
Som juryordförande i WIN WIN Gothenburg sustainability award är det roligt att presentera 2021s tema ”anti- korruption”. I 20 år har juryn letat goda exempel på vad som är möjligt för att skapa en hållbar utveckling. Men inför nästa år vände vi på frågan. Vad är det som bromsar vår omställning mot ett socialt och miljömässigt hållbar samlevnad på jorden? En stor bromskloss är korruption.
Så här summerade vi motiveringen:
Around the world, corruption is one of the biggest obstacles to sustainable development. Corruption can be defined as “the abuse of entrusted power for private gain” and occurs in many ways, including government employees stuffing their own pockets with money set aside for environmental and sustainability projects and the bribing of state officials to get around legal restrictions.
In countries characterized by widespread corruption, citizens are often forced to pay for healthcare they are legally entitled to receive for free. Important medicines are sold on the black market and people without enough money and friends in the right places never secure the most influential jobs. Corruption usually strikes the most vulnerable people the hardest.
Corruption is also detrimental to the environment, as large-scale bribing can give environmental criminals the political power to hinder inconvenient environmental legislation. Also, corruption on a smaller scale can effectively render various rules and laws useless.
The scientific community and organizations such as the UN and the World Bank agree that the costs to society of the rampant corruption around the world are enormous, although they are difficult to quantify with any reasonable precision. Some attempts have been made, however. For example, Interpolrecently estimated that natural resources worth at least 100 billion US dollars are lost every year due to corruption-related activities. Yet this is just the tip of the iceberg –the total costs to society and the world are much higher. Thus, successful sustainable development at a global scale will require focused efforts to combat corruption.
Against this background, the jury for the WIN WIN Gothenburg Sustainability Award is now accepting nominations of people or organizations that by effectively fighting corruption have contributed towards the achievement of one or several of the UN Sustainable Development Goals. The jury expects nominees to have created change that will inspire others and to have shown what is necessary and possible on our journey toward a sustainable future.
Sista datumet för att nominera är 17 januari 2020
I juli 2020 släppte Sveriges regering landets första strategi för en omställning till en cirkulär ekonomi.
Strategin summerar på ett sakligt sätt vad cirkulär ekonomi är, dess möjliga samhälls- och miljönyttor och resonerar på ett enkelt sätt sig fram till varför man väljer att fokusera som man gör. Den speglar dagens kunskapsläge kring ämnet och jag upplever den som välgjord.
Jag gillar att…
Jag funderar över…
Under våren 2020 hade jag förmånen att jobba med uppdraget att kartlägga potentialen för industriell symbios, med avseende på vatten som resurs, i Region Kronoberg och Region Kalmar län, inom projektet CRKKL tillsammans med Tobias Jansson, www.circulareconomy.se och Merit Kaal.
Rapporten innehåller en omvärldsbevakning kring industriell symbios och vatten samt rekommendation hur Kronoberg och Kalmar som regioner kan stötta en industriell symbios. Kärnbudskapet i rekommendationen är att fortsätta förankra industriell symbios internt inom den egna regionen och befintlig näringslivs- och stadsutvecklingsarbete. Samt att få ”symbios-hjulet” att börja snurra genom att vara en aktiv del att inspirera kring symbios, kartlägga lokala symbiosmöjligheter, bidra till att möjligheter utvärderas och testas och sprida goda exempel så att fler börjar använda sig av industriell symbios (se bilden nedan).
Fakta
Rapportens namn: Potential för industriell symbios i Kronoberg och Kalmar
Författare: Emma Dalväg, Tobias Jansson, Merit Kaal
År: Juli 2020
Läs nyhetsbrev #7 med mina tankar så här under coronatider. Läs om REDO kampanjen, WIN WIN awards pristagare 2020, ECG bokslutet guidar dig mot Globala målet och tips på läsning.
Jag har, tillsammans med ett helt otroligt gäng, varit med och dragit igång kampanjen REDO.
Kampanjen matchar utbildad och motiverad arbetskraft med företag som behöver medarbetare. För varje person som anställs skapas win-win-win. Win för samhället som får en skatteintäkt, win för företag som får en utbildad och motiverad medarbetare och win för den unga personen som får en chans att stanna i Sverige.
Idag har vi 7000 ungdomar som har uppehållstillstånd via Nya gymnasielagen. Anledningen till att lagen skapades var för att Sverige och Migrationsverket misslyckades med att handlägga asylansökningar i rimlig tid efter 2015, och att många hann fylla 18 år under handläggningstiden. Vilket gjorde att chanserna att få asyl drastiskt minskade. Våra politiker valde att de som drabbats av de långa handläggningstiderna skulle få gå klart gymnasiet genom den Nya gymnasielagen.
För att få stanna ska dessa ungdomar gå på svenskt gymnasium, ha godkänt i alla ämnen, ha närvaro och inte begå några bott. När de gått klart skolan och uppfyllt alla dessa krav har de 6 månader på sig att få en tillsvidareanställning (fast anställning med minst 13 500 sek/ månad, en tjänst som varar minst två år och att tjänsten är godkänd av facket). Så inte bara det att detta är de riktigt drivna personerna som tagit sig hela vägen till Sverige från Afghanistan, Syrien, Somalia osv. lärt sig svenska och klarat Svensk skola. De är också enormt motiverade att göra ett riktigt bra jobb på sin kommande arbetsplats. Om de sköter sig och arbetar på arbetsplatsen i två år får de nämligen chansen att söka om permanent uppehållstillstånd. Sköter de sig inte och de blir av med jobbet skickas de hem till sitt hemland.
Om det var utmanande att få en tillsvidareanställning på sex månader för en Svensson så är det ännu mer utmanande för en ung person med utländsk bakgrund. Lägg sedan Corona på det… Därför måste vi hjälpas åt!
Låt oss skapa win-win-win tillsammans!