I juli 2020 släppte Sveriges regering landets första strategi för en omställning till en cirkulär ekonomi.
Strategin summerar på ett sakligt sätt vad cirkulär ekonomi är, dess möjliga samhälls- och miljönyttor och resonerar på ett enkelt sätt sig fram till varför man väljer att fokusera som man gör. Den speglar dagens kunskapsläge kring ämnet och jag upplever den som välgjord.
Strategin i korthet
- Vad är cirkulär ekonomi
- Samhälls- och miljönyttor man tror att cirkulär ekonomi kommer att ge
- Tydligt koppling till EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som kommer sätta många av spelreglerna för Sverige, särskilt kring lagstiftning
- Fokuserar på
- Lagstiftning och annan offentlig styrning
- Innovation och affärsutveckling för näringslivet
- Ändrade konsumtionsmönster för medborgare och offentliga aktörer
- Beskriver de fyra fokusområden som Sverige ska ha framöver
- Fokusområde 1.
Cirkulär ekonomi genom hållbar produktion och produktdesign - Fokusområde 2.
Cirkulär ekonomi genom hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster - Fokusområde 3.
Cirkulär ekonomi genom giftfria och cirkulära kretslopp - Fokusområde 4.
Cirkulär ekonomi som drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller
- Fokusområde 1.
- Beskriver de materialströmmar man avser fokusera på
- Plats
- Textilier
- Förnybara och biobaserade råvaror
- Livsmedel
- Bygg- och fastighetssektorn inklusive bygg- och rivningsavfall
- Innovationskritiska metaller och mineraler
Vad tycker jag?
Jag gillar att…
- visionen säger att de cirkulerande råvarorna ska ersätta jungfruliga. Är något som de flesta missar
- att man lyfter industriell symbios som ett sätt att cirkulera råvaror (en aktörs avfall blir en annan aktörs resurs) vilket har potential att skapa volymer och stora nyttor
- att frågan om när något bli ett avfall ska fokuseras på. Detta är något jag gång på gång stöter på i mitt arbete med företag som en av de stora bromsklossarna. Jag hoppas verkligen Sverige kan gå före och inte bromsas av EU på denna frågan
- att man förstår vikten av att ”effektivisera miljötillståndsprövningen”. Har så många goda cirkulära exempel som inte blir av på grund av en linjär struktur hos de aktörer som beviljar tillstånd och prövning. Samtidigt är det ju superviktigt att det inte gör att vi lättar på miljölagstiftning
- att man tar med mat. Både att vi ska producera mer mat i Sverige och att den ska cirkuleras känns rätt tänkt. Lägger man till att tänka cirkulärt kring jordbruket i sig så väl som vattenanvändningen i jordbruket närmar vi oss riktigt spännande saker
Jag funderar över…
- om Sveriges dröm om att att vår skog ska ersätta stora mängder fossilt verkligen är en bra idé. Man skriver i rapporten: ”Styra mot att fossila råvaror ersätts av förnybara och biobaserade råvaror, utan att biologisk mångfald och övriga ekosystemtjänster påverkas negativt” och ”ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet och skapar miljö- och klimatnytta” Går det verkligen att förena att ta ut mer råvaror och samtidigt främja biologisk mångfald?
- om man borde ha lyft frågan kring avstånd tydligare? Kommer vi behöva bygga hyperlokala system för industriell symbios och reparationer/ uppgradering av varor (hålla varor vid liv så länge som möjligt) för att skapa den fulla ekonomiska och miljömässiga nyttan framöver? Behöver vi bygga mer lokal kapacitet (kommuner och regioner)?
- ägandefrågan kring exempelvis matavfall är en stor fråga som inte lyfts. Min åsikt är att kommunernas rätt till matavfall idag bromsar innovation kring matavfall
- frågan om metaller känns viktig. Trist att man inte vågar ta tag i vår egna gruvdrift som idag har stora skattelättnader och fördelar jämförelse mot vår återvinning av metaller. Hade hoppats att man vågade utmana den lite mer