När jag tittar tillbaka på de tidigare åren jag har summerat har jag flera år i rad skrivit att det varit ett märkligt år. Jag frågar mig, ska jag börja se pandemier, värmerekord, översvämningar, inflation och oroligheter som det nya normala? 2023 var det varmaste året vi haft hittills. Stockholm resilience center uppdaterade sin analys av de planetära gränserna vi behöver hålla oss inom. Vi överstiger nu sex stycken planetära gränser; förlust av biologisk biodiversitet, klimatförändringar, kväve- och fosforcykeln, färskvattenanvändning, land-användning och kemiska föroreningar. Samtidigt använde vi 2023 mer fossila bränslen än vad vi någonsin gjort under ett år. Att ta sig an en komplex och global utmaning som omställningen till ett hållbar samhälle verkar vara otroligt svårt för vårt globala kollektiv. I detta kontext har tre saker tagit extra mycket plats för mig under året:
DIGITALA UTVECKLINGEN
Under året har jag som del av Win win Gothenburg awards jury fått sätta mig in i ämnet desinformation och hur vårt digitala landskap påverkar vårt offentliga samtal. Förr i tiden skedde våra demokratiska samtal på kyrkbacken eller torget. Sedan kom våra medier som idag regleras av både lagar och etiska råd. Idag har vårt offentliga samtal flyttat in i privatägda digitala rum vars organisationer drivs av att maxa vinst, inte av att främja det demokratiska samtalet. Vad händer då? Går det att skapa alternativa rum som har andra drivkrafter? Hur utbildar vi varandra till att vara kritiskt granskande? En sak jag lärt mig är att det är mycket kraftfullare att utbilda människor om desinformation innan man möter den än att försöka få oss att förstå att det vi gått på inte stämde i efterhand. Att det AI-genererande innehållet ökar gör att desinformationen ökar. Så hur ska vi som samhälle säkerställa att det demokratiska samtalet, som jag verkligen tror är avgörande för att genomföra en omställning, fortsätter föras och utvecklas i detta nya digitala landskap?
FÅ RESURSERNA ATT CIRKULERA
Nu händer det. Näringslivet har fått upp ögonen för att vi måste börja tänka cirkulärt kring resurser. Det bubblar av rapporter, tips, konsulter och andra aktörer som pratar cirkulär ekonomi vilket är otroligt roligt. Även bubblar det inom delområdet industriell symbios – som är temat för boken Symbios som jag och Tobias Jansson skrev 2022. Stora industrisatsningar med symbiosdelar sker runt om i landet. Extra mycket händer i norra Sverige där den billiga förnyelsebara energin attraherar. Kommuner och regioner börjar utforska sina roller för att främja industriell symbios och flertalet utlysningar av offentligt stöd för att främja symbiosutvecklingen delas ut.
Ett inspirerande samarbete under 2023 var att få vara med och stötta Polarbröds arbete att ta fram en strategi för hur de ska arbeta cirkulärt. Jag tror att fler och fler behöver sätta en strategisk plan för hur man ska lyckas med cirkulär ekonomi. Både att takta implementeringen med den förändring som steg för steg kommer (ökad efterfrågan på cirkulära produkter, lagkrav, ökade priser och minskad tillgång på råvaror, energi och vatten) och att rigga det nya så det blir en verklig del av affären. Jag tycker också det är otroligt spännande att tänka kring mat och matproduktion med cirkulära glasögon.
CIRCLE OF LIFE
Det som upptagit stora delar av min tid detta år är att jag har haft den stora ynnesten att få bli mamma. Det har förstärkt insikten om hur otroligt bra jag och min familj har det i jämförelse med majoriteten av världens barn. En nyhet som verkligen berörde mig var Aftonbladets avslöjande av barnarbete på Madagaskar där man bryter glimmer till våra batterier. Den unga mamman som satt och silade glimmer med sitt lilla barn i famnen är fortfarande med mig. Jag ifrågasätter inte att vi måste ställa om. Men får vi ställa utan att göra det på ett etiskt och inkluderande sätt?
En annan chock jag fick som nybliven mamma var hur soptunnan svämmade över av alla engångsartiklar. Det blev en utmaning att försöka hitta alternativ till engångsartiklarna och nu, några månader senare, är vi nog tillbaka till den mängd hushållsavfall vi hade innan vi fick barn. Som vanligt försöker jag göra det hållbara utan att bli rigid. Några tips är:
- Lindex menstrosor
- Babypottning tillsammans med tyg- eller komposterbara blöjor (där märket G-diapers blivit vår favorit). Gör också att barnet slutar med blöjor mycket tidigare
- Använda torklappar i tyg
- Använda tvättbara amningsinlägg
- Köpa begagnad plastad frotté och klippa den i bitar som underlägg på skötbordet
Det sista är hur stor social acceptans det finns för att se till att barnsakers liv förlängs genom att ge eller sälja dem vidare. Även om det absolut finns sammanhang och grupper där begagnat inte helt accepteras upplever jag att gruppen som cirkulerar barnsaker är betydligt mycket större än de som cirkulerar saker för oss vuxna. Roligt och inspirerande!
Läs om mina summeringar av tidigare år –2021, 2020, 2019 och 2018